hund med blomsterkrans på midsommar

Midsommar – nej tack!

Midsommar är den mest firade och största helgen i Sverige. Midsommarafton är inte ens röd i kalendern men alla vet att man ska vara ledig då. Varken jul eller påsk firas lika mycket som midsommar och till och med butiker som annars alltid har öppet stänger på midsommardagen.

Jag väljer aktivt att inte vara med på midsommarfirandet och så har jag gjort nu i många år. Efter att ha varit med ett par gånger har jag kommit fram till att man ska helst vara med en gång för att bevittna den mycket speciella svenska högtiden, sedan får man helst ta avstånd om man inte är infödd svensk från början. Varför då undrar ni? Jo, det kan jag gärna förklara.

Det verkar som att de flesta (om inte alla) svenskar har någon typ av egen tradition kopplat till midsommarfirandet. Har man svenska vänner och kommer från ett annat land då märker man att just den helgen har var och en redan planerat för längesen eller behöver inte planera alls för man gör exakt samma sak varje år. Antingen blir man då bjuden och får vara med eller så får man hitta på något annat att göra under långhelgen.

Jag har fått chansen att fira midsommar i stan, på landet, i Dalarna, på Västkusten, bland vänner och bland främlingar. Och vet ni vad? Det såg exakt likadant ut på alla ställen! Det spelar ingen roll var och med vem man firar – alla gör ungefär på samma sätt ändå.

 

De obligatoriska punkterna på listan är:

  • Midsommarstång – förvånansvärt många svenskar har ingen aning om att det är en stor fallossymbol… Hur lyckas man att missa det?
  • Blomsterkrans – den mest svenska bilden någonsin är när man ser folk på TV prata om allvarliga ämnen med blommor på huvudet.
  • Små grodorna – seriöst?
  • Äcklig snaps – jag har en teori att man dricker snaps just vid högtider för att ge snapsen en mening till att finnas. Ingen skulle annars frivilligt dricka snaps jag lovar!
  • Färskpotatis – de är jättegoda men att svenskar är så fullständigt galna i dem skrämmer mig lite grand.
  • Jordgubbar – nej, tyvärr. Svenska jordgubbar är inte de bästa i världen men definitivt de dyraste och mest hypade… Sorry.
  • Kubb – man kastar pinnar… onyktert. Låter det livsfarligt? Jajamän.
  • Snusk – jag säger bara ett ord ”midsommarbarn”.
  • Bakfylla – undrar hur mycket alkohol man dricker i snitt på midsommar jämfört med andra fester? Mängden av spyor i alla buskar runt Västkusten indikerar nämligen en hel del…

Hade jag firat Midsommar varje år från födseln på samma sätt som jag firar andra högtider hade jag säkert längtat varje gång på den ljusaste helgen på hela året. Men ärligt talat… Jag delar inte den svenska entusiasmen och ser ingen mening i att varje år glo på fulla vuxna människor i blomsterkransar på huvudet som dansar till barnlåtar runt stora, gröna snoppar. Jag är ledsen mina svenska vänner men jag klarar inte av det. Jag sitter hellre ensam på bio i tre dagar och kollar på en Harry Potter maraton.

 

Spread the love

Ett svar på “Midsommar – nej tack!

  1. Hej Martyna! Jag har tidigare skrivit om detta ämne och det är faktiskt en myt att det har att göra med en fallossymbol. Midsommarstången hittar sitt ursprung i firandet av Johannes döparen då en stång med horisontella kransar bekläddes.

    Man kan läsa lite om det bland annat på Nordiska Museets hemsida:

    ”Midsommarfirandet var ursprungligen en kyrkohögtid, ägnad Johannes Döparen, vars kalenderdag infaller den 24 juni. Detta var den ursprungliga midsommardagen i Sverige. I Danmark och Norge ansluter namnet S:t Hans dag tydligare till de bibliska berättelserna. ”

    (…)

    ”En spridd föreställning är att midsommarstången representerar en fallossymbol och en kvarleva av uråldrig fruktbarhetsdyrkan. Visserligen finns fruktbarhet som ett tema i form av lövning och en förhoppning om god sådd, växtlighet och sedan skörd. Men detta skall kopplas till bondesamhällets hårda villkor där magi snarast var ett sätt att bemästra tillvarons oförutsägbarhet. Kopplingarna till en sorts omedveten, historiskt ärvd fruktsamhetskult måste på vetenskaplig grund tillbakavisas helt. Detsamma gäller tolkningen av midsommarstången som en fallos – ingenstans i våra rika arkivkällor nämns den kopplingen.”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Relaterade inlägg

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka upp